Danska
måndag 21 maj 2012
Mer information och länkar om danska språket:
Man kan inte påstå att danskan är världens vackraste språk. Det är
faktiskt så, att många utlänningar tycker att det låter ganska roligt, vilket
ger språket ett visst underhållningsvärde. Utlänningar beskriver danskan som
monoton och släpig, och många säger att danskarna talar som om de hade en het
potatis i munnen. Men självklart tycker danskarna själva att deras språk är
både vackert och charmigt, även om de är medvetna om att det kan vara väldigt
svårt för andra att lära sig danska. Just därför tycker många danskar att det
är roligt att testa utlänningar med satsen “Rødgrød med fløde”. De vet att
utlänningar inte kan uttala den. Så om du kommer till Danmark kan du känna dig
säker på att bli utsatt för detta test. Danskan karakteriseras som ett mycket
platt språk, och emellanåt har man påstått att människor från platta länder
talar platt. Vad gäller Danmark och danskan så kan det mycket väl vara sant;
Danmarks högsta punkt är bara 176 meter hög.
Information och goda råd från Språknemndene i Norden
Huvudorsaken till att naturlig vardagsdanska kan vara så svår att uppfatta kan vara att det ofta nästan bara är de betonade delarna av orden och meningarna som artikuleras tydligt. De trycksvaga delarna blir mera en markering av stavelserna - åtminstone låter det ofta så för icke danska öron. Ett namn som Egedesminde låter för en icke dansktalande ungefär som E-(mummel)-sminne. Och det kan vara svårt att tolka mumlet.
Vad danskar i första hand bör tänka på är att tala långsammare och att uttala mera av orden. Äldre teaterdanska låter visserligen onaturlig i danska öron, men i nordiska sammanhang är den högst funktionell. Det är inte heller på något sätt skadligt att upprepa ett ord och använda ett mer bokstavsnära uttal.
De danska räkneorden ställer ofta till bekymmer för övriga nordbor. Seksten, tredive och fyrre kan när de uttalas vara svåra att identifiera, och en dubblering med [seksten], [treti] och [firti] kan var ett sätt att undvika missförstånd.
21, 22 osv. bör sägas ut som tyve-en, tyve-to osv., inte som en-og-tyve, to-og-tyve.
Räkningen med tjugotal, halvtreds, tres osv. kan vara svår även för dem som behärskar systemet; när man har räknat ut i siffror vad det var som sades har talaren ofta hunnit flera meningar längre fram. Använd alltså tiotalssystemet, femti, seksti osv. (Däremot inte toti, 20.) Uttryck som tresserne bör absolut inte användas. Säg i stället sekstitallet. Använd inte heller fyrretyve, 40, utan säg firti."
bra översikt över danska språkets historia, skillnader mellan danska och de andra skandinaviska språken och lite om danskt skriftspråk
Danska är det officiella språket i Danmark, på Grönland och Färöarna.
Både Grönland och Färöarna har också sina egna språk, som de flesta invånare
talar. Danska används i officiella sammanhang och i skolorna sker
undervisningen på danska. Omkring 5,3 miljoner människor talar danska i Danmark,
på Grönland och Färöarna, och i Tyskland, söder om den dansk-tyska gränsen,
finns det cirka 20 000 med danska som modersmål.
I isländska skolor är danskan det andra främmande
språket som lärs ut. Målet med detta är att säkra kommunikationen med de
skandinaviska länderna.
Man kan inte påstå att danskan är världens vackraste språk. Det är faktiskt så,
att många utlänningar tycker att det låter ganska roligt, vilket ger språket
ett visst underhållningsvärde. Utlänningar beskriver danskan som monoton och
släpig, och många säger att danskarna talar som om de hade en het potatis i
munnen. Men självklart tycker danskarna själva att deras språk är både vackert
och charmigt, även om de är medvetna om att det kan vara väldigt svårt för
andra att lära sig danska. Just därför tycker många danskar att det är roligt
att testa utlänningar med satsen “Rødgrød med fløde”. De vet att utlänningar
inte kan uttala den. Så om du kommer till Danmark kan du känna dig säker på att
bli utsatt för detta test.
Danskan karakteriseras som ett mycket platt språk,
och emellanåt har man påstått att människor från platta länder talar platt. Vad
gäller Danmark och danskan så kan det mycket väl vara sant; Danmarks högsta
punkt är bara 176 meter hög.
Nationalencyklopedin
I Sydslesvig söder om gränsen mot Tyskland har uppemot 50
000 personer danska som sitt andra eller första språk, på 60-talet förskolor var det ca
50 st mindre folkskolor, ett gymnasium och en daglig tidning där det danskspråkiga. På Färöarna och Grönland är danskan sidoställd med de inhemska
språken som officiellt språk, och danska är obligatoriskt ämne i skolorna,men
inte undervisningsspråk.
På Island var danska det första* främmande språket i skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i Nordamerika, Australien och Argentina.
På Island var danska det första* främmande språket i skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i Nordamerika, Australien och Argentina.
* Idag är danska det andra främmande språket
Danska språket
Det danska språket har under de sista 50-70 åren blivit svårare att
förstå, för svenskar på
grund av uttalsförändringar i språket. Och det är svårt för
danska generationer att
förstå varandra. I texter är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas
mot att uttalas mer
textlikt, vilket inte danskan gör.
Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt.
tisdag 15 maj 2012
Nationalencyklopedin:
"Nationalspråk i Danmark och modersmål för flertalet danska
medborgare. I söder om gränsen mot Tyskland har dessutom upp mot 50
000 personer danska som sitt andra eller första språket kom på 60-tal förskolor, ca
50 mindre folkskolor, ett gymnasium och en daglig tidning är där
danskspråkiga.På Färöarna och Grönland är danskan sidoställd med de inhemska
språken som officiellt språk, och danska är obligatoriskt ämne i skolorna (men
inte undervisningsspråk). På Island var danska det första* främmande språket i
skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i
Nordamerika, Australien och Argentina.
* Idag är danska det andra främmande språket
Lite fakta
Danska har under de sista 50-70 åren blivit svårare att
förstå för svenskar på
grund av uttalets förändringar i språket. Det är svårt för
danska generationer att
förstå varandra.
I texter är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas
mot att uttalas mer
textlikt, vilket inte danskan gör.
Danskan har en egenhet som kallas stød, en slags inbromsning
som har samma fonetiska, som ljudmässiga, funktion som vår
accent, se skillnad
på anden-anden, stegen-stegen, tomten-tomten.
Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt.
Danska talas också på Färöarna och Grönland.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)