Mer information och länkar om danska språket:

Man kan inte påstå att danskan är världens vackraste språk. Det är faktiskt så, att många utlänningar tycker att det låter ganska roligt, vilket ger språket ett visst underhållningsvärde. Utlänningar beskriver danskan som monoton och släpig, och många säger att danskarna talar som om de hade en het potatis i munnen. Men självklart tycker danskarna själva att deras språk är både vackert och charmigt, även om de är medvetna om att det kan vara väldigt svårt för andra att lära sig danska. Just därför tycker många danskar att det är roligt att testa utlänningar med satsen “Rødgrød med fløde”. De vet att utlänningar inte kan uttala den. Så om du kommer till Danmark kan du känna dig säker på att bli utsatt för detta test. Danskan karakteriseras som ett mycket platt språk, och emellanåt har man påstått att människor från platta länder talar platt. Vad gäller Danmark och danskan så kan det mycket väl vara sant; Danmarks högsta punkt är bara 176 meter hög.

Information och goda råd från Språknemndene i Norden

Huvudorsaken till att naturlig vardagsdanska kan vara så svår att uppfatta kan vara att det ofta nästan bara är de betonade delarna av orden och meningarna som artikuleras tydligt. De trycksvaga delarna blir mera en markering av stavelserna - åtminstone låter det ofta så för icke danska öron. Ett namn som Egedesminde låter för en icke dansktalande ungefär som E-(mummel)-sminne. Och det kan vara svårt att tolka mumlet.

Vad danskar i första hand bör tänka på är att tala långsammare och att uttala mera av orden. Äldre teaterdanska låter visserligen onaturlig i danska öron, men i nordiska sammanhang är den högst funktionell. Det är inte heller på något sätt skadligt att upprepa ett ord och använda ett mer bokstavsnära uttal.

De danska räkneorden ställer ofta till bekymmer för övriga nordbor. Seksten, tredive och fyrre kan när de uttalas vara svåra att identifiera, och en dubblering med [seksten], [treti] och [firti] kan var ett sätt att undvika missförstånd.

21, 22 osv. bör sägas ut som tyve-en, tyve-to osv., inte som en-og-tyve, to-og-tyve.

Räkningen med tjugotal, halvtreds, tres osv. kan vara svår även för dem som behärskar systemet; när man har räknat ut i siffror vad det var som sades har talaren ofta hunnit flera meningar längre fram. Använd alltså tiotalssystemet, femti, seksti osv. (Däremot inte toti, 20.) Uttryck som tresserne bör absolut inte användas. Säg i stället sekstitallet. Använd inte heller fyrretyve, 40, utan säg firti."

bra översikt över danska språkets historia, skillnader mellan danska och de andra skandinaviska språken och lite om danskt skriftspråk

Danska är det officiella språket i Danmark, på Grönland och Färöarna. Både Grönland och Färöarna har också sina egna språk, som de flesta invånare talar. Danska används i officiella sammanhang och i skolorna sker undervisningen på danska. Omkring 5,3 miljoner människor talar danska i Danmark, på Grönland och Färöarna, och i Tyskland, söder om den dansk-tyska gränsen, finns det cirka 20 000 med danska som modersmål. 

I isländska skolor är danskan det andra främmande språket som lärs ut. Målet med detta är att säkra kommunikationen med de skandinaviska länderna.

Man kan inte påstå att danskan är världens vackraste språk. Det är faktiskt så, att många utlänningar tycker att det låter ganska roligt, vilket ger språket ett visst underhållningsvärde. Utlänningar beskriver danskan som monoton och släpig, och många säger att danskarna talar som om de hade en het potatis i munnen. Men självklart tycker danskarna själva att deras språk är både vackert och charmigt, även om de är medvetna om att det kan vara väldigt svårt för andra att lära sig danska. Just därför tycker många danskar att det är roligt att testa utlänningar med satsen “Rødgrød med fløde”. De vet att utlänningar inte kan uttala den. Så om du kommer till Danmark kan du känna dig säker på att bli utsatt för detta test. 

Danskan karakteriseras som ett mycket platt språk, och emellanåt har man påstått att människor från platta länder talar platt. Vad gäller Danmark och danskan så kan det mycket väl vara sant; Danmarks högsta punkt är bara 176 meter hög.

Nationalencyklopedin

I Sydslesvig söder om gränsen mot Tyskland har uppemot 50 000 personer danska som sitt andra eller första språk, på 60-talet förskolor var det ca 50 st mindre folkskolor, ett gymnasium och en daglig tidning där det danskspråkiga. På Färöarna och Grönland är danskan sidoställd med de inhemska språken som officiellt språk, och danska är obligatoriskt ämne i skolorna,men inte undervisningsspråk. 
På Island var danska det första* främmande språket i skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i Nordamerika, Australien och Argentina.

* Idag är danska det andra främmande språket 

Danska språket

Det danska språket har under de sista 50-70 åren blivit svårare att förstå, för svenskar på

grund av uttalsförändringar i språket. Och det är svårt för danska generationer att

förstå varandra. I texter är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas mot att uttalas mer

textlikt, vilket inte danskan gör.

Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt. 

http://sjuantio.skolbloggen.se/files/2012/01/Nordiska-spr%C3%A5k-sammanfattning.pdf

Nationalencyklopedin:

"Nationalspråk i Danmark och modersmål för flertalet danska medborgare. I söder om gränsen mot Tyskland har dessutom upp mot 50 000 personer danska som sitt andra eller första språket kom på 60-tal förskolor, ca 50 mindre folkskolor, ett gymnasium och en daglig tidning är där danskspråkiga.På Färöarna och Grönland är danskan sidoställd med de inhemska språken som officiellt språk, och danska är obligatoriskt ämne i skolorna (men inte undervisningsspråk). På Island var danska det första* främmande språket i skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i Nordamerika, Australien och Argentina.

* Idag är danska det andra främmande språket 

Lite fakta

Danska har under de sista 50-70 åren blivit svårare att förstå för svenskar på

grund av uttalets förändringar i språket. Det är svårt för danska generationer att

förstå varandra.

I texter är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas mot att uttalas mer

textlikt, vilket inte danskan gör.

Danskan har en egenhet som kallas stød, en slags inbromsning

som har samma fonetiska, som ljudmässiga, funktion som vår accent, se skillnad

på anden-anden, stegen-stegen, tomten-tomten.

Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt.

Danska talas också på Färöarna och Grönland.

källa: http://sjuantio.skolbloggen.se/files/2012/01/Nordiska-spr%C3%A5k-sammanfattning.pdf