Mer information och länkar om danska språket:

Man kan inte påstå att danskan är världens vackraste språk. Det är faktiskt så, att många utlänningar tycker att det låter ganska roligt, vilket ger språket ett visst underhållningsvärde. Utlänningar beskriver danskan som monoton och släpig, och många säger att danskarna talar som om de hade en het potatis i munnen. Men självklart tycker danskarna själva att deras språk är både vackert och charmigt, även om de är medvetna om att det kan vara väldigt svårt för andra att lära sig danska. Just därför tycker många danskar att det är roligt att testa utlänningar med satsen “Rødgrød med fløde”. De vet att utlänningar inte kan uttala den. Så om du kommer till Danmark kan du känna dig säker på att bli utsatt för detta test. Danskan karakteriseras som ett mycket platt språk, och emellanåt har man påstått att människor från platta länder talar platt. Vad gäller Danmark och danskan så kan det mycket väl vara sant; Danmarks högsta punkt är bara 176 meter hög.

Information och goda råd från Språknemndene i Norden

Huvudorsaken till att naturlig vardagsdanska kan vara så svår att uppfatta kan vara att det ofta nästan bara är de betonade delarna av orden och meningarna som artikuleras tydligt. De trycksvaga delarna blir mera en markering av stavelserna - åtminstone låter det ofta så för icke danska öron. Ett namn som Egedesminde låter för en icke dansktalande ungefär som E-(mummel)-sminne. Och det kan vara svårt att tolka mumlet.

Vad danskar i första hand bör tänka på är att tala långsammare och att uttala mera av orden. Äldre teaterdanska låter visserligen onaturlig i danska öron, men i nordiska sammanhang är den högst funktionell. Det är inte heller på något sätt skadligt att upprepa ett ord och använda ett mer bokstavsnära uttal.

De danska räkneorden ställer ofta till bekymmer för övriga nordbor. Seksten, tredive och fyrre kan när de uttalas vara svåra att identifiera, och en dubblering med [seksten], [treti] och [firti] kan var ett sätt att undvika missförstånd.

21, 22 osv. bör sägas ut som tyve-en, tyve-to osv., inte som en-og-tyve, to-og-tyve.

Räkningen med tjugotal, halvtreds, tres osv. kan vara svår även för dem som behärskar systemet; när man har räknat ut i siffror vad det var som sades har talaren ofta hunnit flera meningar längre fram. Använd alltså tiotalssystemet, femti, seksti osv. (Däremot inte toti, 20.) Uttryck som tresserne bör absolut inte användas. Säg i stället sekstitallet. Använd inte heller fyrretyve, 40, utan säg firti."

bra översikt över danska språkets historia, skillnader mellan danska och de andra skandinaviska språken och lite om danskt skriftspråk

Danska är det officiella språket i Danmark, på Grönland och Färöarna. Både Grönland och Färöarna har också sina egna språk, som de flesta invånare talar. Danska används i officiella sammanhang och i skolorna sker undervisningen på danska. Omkring 5,3 miljoner människor talar danska i Danmark, på Grönland och Färöarna, och i Tyskland, söder om den dansk-tyska gränsen, finns det cirka 20 000 med danska som modersmål. 

I isländska skolor är danskan det andra främmande språket som lärs ut. Målet med detta är att säkra kommunikationen med de skandinaviska länderna.

Man kan inte påstå att danskan är världens vackraste språk. Det är faktiskt så, att många utlänningar tycker att det låter ganska roligt, vilket ger språket ett visst underhållningsvärde. Utlänningar beskriver danskan som monoton och släpig, och många säger att danskarna talar som om de hade en het potatis i munnen. Men självklart tycker danskarna själva att deras språk är både vackert och charmigt, även om de är medvetna om att det kan vara väldigt svårt för andra att lära sig danska. Just därför tycker många danskar att det är roligt att testa utlänningar med satsen “Rødgrød med fløde”. De vet att utlänningar inte kan uttala den. Så om du kommer till Danmark kan du känna dig säker på att bli utsatt för detta test. 

Danskan karakteriseras som ett mycket platt språk, och emellanåt har man påstått att människor från platta länder talar platt. Vad gäller Danmark och danskan så kan det mycket väl vara sant; Danmarks högsta punkt är bara 176 meter hög.

Nationalencyklopedin

I Sydslesvig söder om gränsen mot Tyskland har uppemot 50 000 personer danska som sitt andra eller första språk, på 60-talet förskolor var det ca 50 st mindre folkskolor, ett gymnasium och en daglig tidning där det danskspråkiga. På Färöarna och Grönland är danskan sidoställd med de inhemska språken som officiellt språk, och danska är obligatoriskt ämne i skolorna,men inte undervisningsspråk. 
På Island var danska det första* främmande språket i skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i Nordamerika, Australien och Argentina.

* Idag är danska det andra främmande språket 

Danska språket

Det danska språket har under de sista 50-70 åren blivit svårare att förstå, för svenskar på

grund av uttalsförändringar i språket. Och det är svårt för danska generationer att

förstå varandra. I texter är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas mot att uttalas mer

textlikt, vilket inte danskan gör.

Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt. 

http://sjuantio.skolbloggen.se/files/2012/01/Nordiska-spr%C3%A5k-sammanfattning.pdf

Nationalencyklopedin:

"Nationalspråk i Danmark och modersmål för flertalet danska medborgare. I söder om gränsen mot Tyskland har dessutom upp mot 50 000 personer danska som sitt andra eller första språket kom på 60-tal förskolor, ca 50 mindre folkskolor, ett gymnasium och en daglig tidning är där danskspråkiga.På Färöarna och Grönland är danskan sidoställd med de inhemska språken som officiellt språk, och danska är obligatoriskt ämne i skolorna (men inte undervisningsspråk). På Island var danska det första* främmande språket i skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i Nordamerika, Australien och Argentina.

* Idag är danska det andra främmande språket 

Lite fakta

Danska har under de sista 50-70 åren blivit svårare att förstå för svenskar på

grund av uttalets förändringar i språket. Det är svårt för danska generationer att

förstå varandra.

I texter är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas mot att uttalas mer

textlikt, vilket inte danskan gör.

Danskan har en egenhet som kallas stød, en slags inbromsning

som har samma fonetiska, som ljudmässiga, funktion som vår accent, se skillnad

på anden-anden, stegen-stegen, tomten-tomten.

Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt.

Danska talas också på Färöarna och Grönland.

källa: http://sjuantio.skolbloggen.se/files/2012/01/Nordiska-spr%C3%A5k-sammanfattning.pdf

Stavningsreformen efter andra världskriget

I den stora stavningsformen som skedde 1948 infördes bokstaven "å" mot  "aa" (med å-uttal) i orden byttes då i allmänhet ut mot "å".

Den tidigare danska stavningen av å-ljudet med två a-n, "aa", gör att till exempel stadsnamnet "Århus" stavas Aarhus på äldre kartor. Kommunen i Ålborg har officiellt valt att fortsätta att skriva stadsnamnet enligt äldre traditioner och skriver således fortfarande stadens namn som Aalborg. Från 1 januari 2011 stavas Aarhus igen officielt med "aa", vilket förklaras som en internationalisering av namnet.

Samtidigt slutade man skriva andra substantiv än egennamn med stor bokstav; tidigare hade alla dessa liksom i tyskan skrivits med inledandeversaler. "Den gamle Fabrik" skrevs efter 1948 "Den gamle fabrik".

Historia

Under 1500-talet knytes Danmarks fasta och är samman och domineras alltmer av Själland och Köpenhamn. Det blir detta området som driver språkutvecklingen och danskan blir mer enhetlig, delvis på grund av Kristian lll:s bibel år 1550 och den Danske Lov år 1683.

Vid 1700- och 1800-talen trycks latinet och tyskan tillbaka och betraktas mer som överklasspråk. Danskan visar genom flera litterära verk. Under H. C. Andersens tid är danskan så dominant att den även påverkar svenskan i form av danska lånord.

Under 1900-talet sker en snabb uttalsförändring som distanserar danskan från svenskan mer än tidigare. Utmärkande för denna utveckling är bland annat de försvagade slutstavelserna och kraftiga friativor efter betonad vokal. Dessutom blir det tidigare öppna a-et mer ä-likt, något som är tydligt då man jämför modern danska med en dansk film från 1960-talet. Uttalsutvecklingen har lett till att det idag är stor skillnad mellan skriftspråk och talspråk. En utveckling som skiljer danskan från de nordiska grannländerna är dialekternas borttynande och riksdanskans genomslagskraft. Urbanisering och utvecklade kommunikationer, de korta avstånden och den geografiskt lilla ytan samt avsaknad av annat större socio-ekonomiskt centrum än Köpenhamn anses vara förklaringar till varför dialekterna håller på att dö ut helt.

Grammatik och stavning

Svenskan och Danskan har förhållandevis ganska små skillnader i grammatiskt. En skillnad ligger i stavningen av böjningsformerna.Den standarddanska har, precis som standardnorskan, uteslutande e som vokal i böjningsformerna, medan svenskan kan ha a, e, i, o, u eller ingen vokal alls.

Detta gäller både

 Substantiv  kvinna = kvinde, kvinnor,kvinder, hästar = heste.

 Verb dansa = danse, druckit = drukket.

Adjektiv breda = brede, bredare = bredere, bäste vän =bedste ven. 

Dessutom har sammansatta substantiv som på svenska är oregelbundna endast vokalen e kvinno = kvinde, gatu = gade.

Avsaknad av pluraländelse hos neutrala substantiv, vilket är vanligt i svenskan (ett hus, flera hus) är ovanligare i danskan, men förekommer (et år, flere år).

Skillnader i syntax och ordföljd finns också, men de är få, till exempel "Ih, hvor er det smukt" ('Å vad det är vackert') och "tage maden frem" ('ta fram maten').

Dilekterna

När det var tidigt medeltid blev Danmark, en stormakt och med nära anknytning till kontinenten förlades dom danska dialekterna snabbare än dom svenska. Framför allt i Jylland och dom danska öarna, som snabbt färdades i viss mån även Skåne och Bornholm.
De betonade stavelsens får mer tryck och det är nu som den dansa så kakartistiska stöten uppstår. Dom obetonade ändelserna börjar nu stavas -e och -æ eller så försvinner dom helt som på Jylland P, t och k börjas uttalas tonande mellan vokalerna. 
Senare under medeltiden turn 1350-1500 fortsätter latin att utöva inflytande på danskan. Och med hansan och de många tyskar som hade bosatt sig i Danmark ärvs nu danskan en del ändelser från tyskan som: -bar, -eri och -het m.fl. 

Danska

Danska Dansk
Talas i	Danmark, Tyskland,Färöarna, Grönland
Region	Norden
Antal talare	6 miljoner
Status	stabilt
Klassificering	indoeuropeiskt  Germanskt   Nordgermanskt    Östskandinaviskt     Danska

Fakta

Under tidig medeltid blev Danmark en stormakt och med sin nära anknytning till kontinenten förändrades de danska dialekterna snabbare än de svenska. Framförallt Jylland och de danska öarna förändrades snabbt, men även Skåne och Bornholm. De betonade stavelserna får mer tryck och det är nu som den för danska så karakteristiska stöten uppstår.

 De obetonade ändelserna börjar nu stavas -e och -æ eller försvinner helt som på Jylland. P, t och k börjar uttalas tonande mellan vokaler.

Senare under medeltiden (1350-1500) fortsätter latin att utöva inflytande på danskan. Och med hansan och de många tyskar som bodde i Danmark ärver nu danskan en del ändelser från tyskan: -bar, -eri och -het m.fl.

Under 1500-talet knyts Danmark fastare samman.

Under 1500-talet knyts Danmark fastare samman och domineras alltmer av Själland och Köpenhamn. Det blir detta område som driver språkutvecklingen och danskan blir mer enhetlig, delvis på grund av Kristian III bibel (1550) och den Danske Lov (1683).

Vid 1700- och 1800-talen trycks latinet och tyskan tillbaka och betraktas mer som överklasspråk. Danskan visar genom flera litterära verk.

1900-talet sker en snabb uttalsförändring som distanserar danskan från svenskan mer än tidigare. Utmärkande för denna utveckling är bland annat de försvagade slutstavelserna och kraftiga frikativor efter betonad vokal. Dessutom blir det tidigare öppna a-et mer ä-likt, något som är tydligt då man jämför modern danska.

Talet och Dialekten

Det östnordiska språket tillhör bland annat Danskan, som besläktat nära med svenskan och norskan. Det är svårt att förstå talande danska men är mycket lättare att läsa då 90% av orden påminner om svenskan och norskan, av den snabba uttals utvecklingen som danskan haft under 1900-talet.
Det östnordiska språket danskan som är facto national språket i Danmark och är modersmål för andra danskar.De danska medborgarna som är bosatta på Färöarna och Grönland, är det endast ca 10-15% som har modersmålet danska,med resten har danska som andra språk.
Det finns ca 50 000 st personer i Sydslesvig i Tyskland, där det har status som minoritetsspråk. Det finns måna dialekter i i danskan, det märks tydlig vilken del av Danmark en dansk talande personer är i från.
I England kom tungmålet av danskan att påverka den framväxande engelskan i så hög grad, att modern engelskan har många ord som är ursprung i skandinaviska.
Språket under vikingatiden har blivit känt från runskrifter och av den anledningen oftast kallas rundanska. Vid slutet av kirstnandets i vikingatidenfick rundanskan låneord från söderifrån och så småningom kom latinska alfabetet att användas.

På Färöarna talade de tidigare Gøtudanska, det är en variant med danska med färöiska uttalet.

Danskan har utvecklats från det gemensamma nordiska språket urnordiska, som talades fram till vikingatiden i nuvarande Norge, Sverige och Danska. Under vikingatiden utvecklades dialektskillnader inom urnordiska, och danernas tungomål dominerade i de av vikingarna i västerled och ockuperande områdena, som på Grönland, Island, Färöarna, Normandie och Danelagen i England.

Den officiellt erkända dansk riksspråket, som man använder i TV, radio och i skola heter riksdanska. Uttalet av riksdanska ligger nära de dialekter som talas på Själlänska dialekter och lite av gammalskånska/bornholmska.

källa:http://sv.wikipedia.org/wiki/Danska