måndag 21 maj 2012
Mer information och länkar om danska språket:
Man kan inte påstå att danskan är världens vackraste språk. Det är
faktiskt så, att många utlänningar tycker att det låter ganska roligt, vilket
ger språket ett visst underhållningsvärde. Utlänningar beskriver danskan som
monoton och släpig, och många säger att danskarna talar som om de hade en het
potatis i munnen. Men självklart tycker danskarna själva att deras språk är
både vackert och charmigt, även om de är medvetna om att det kan vara väldigt
svårt för andra att lära sig danska. Just därför tycker många danskar att det
är roligt att testa utlänningar med satsen “Rødgrød med fløde”. De vet att
utlänningar inte kan uttala den. Så om du kommer till Danmark kan du känna dig
säker på att bli utsatt för detta test. Danskan karakteriseras som ett mycket
platt språk, och emellanåt har man påstått att människor från platta länder
talar platt. Vad gäller Danmark och danskan så kan det mycket väl vara sant;
Danmarks högsta punkt är bara 176 meter hög.
Information och goda råd från Språknemndene i Norden
Huvudorsaken till att naturlig vardagsdanska kan vara så svår att uppfatta kan vara att det ofta nästan bara är de betonade delarna av orden och meningarna som artikuleras tydligt. De trycksvaga delarna blir mera en markering av stavelserna - åtminstone låter det ofta så för icke danska öron. Ett namn som Egedesminde låter för en icke dansktalande ungefär som E-(mummel)-sminne. Och det kan vara svårt att tolka mumlet.
Vad danskar i första hand bör tänka på är att tala långsammare och att uttala mera av orden. Äldre teaterdanska låter visserligen onaturlig i danska öron, men i nordiska sammanhang är den högst funktionell. Det är inte heller på något sätt skadligt att upprepa ett ord och använda ett mer bokstavsnära uttal.
De danska räkneorden ställer ofta till bekymmer för övriga nordbor. Seksten, tredive och fyrre kan när de uttalas vara svåra att identifiera, och en dubblering med [seksten], [treti] och [firti] kan var ett sätt att undvika missförstånd.
21, 22 osv. bör sägas ut som tyve-en, tyve-to osv., inte som en-og-tyve, to-og-tyve.
Räkningen med tjugotal, halvtreds, tres osv. kan vara svår även för dem som behärskar systemet; när man har räknat ut i siffror vad det var som sades har talaren ofta hunnit flera meningar längre fram. Använd alltså tiotalssystemet, femti, seksti osv. (Däremot inte toti, 20.) Uttryck som tresserne bör absolut inte användas. Säg i stället sekstitallet. Använd inte heller fyrretyve, 40, utan säg firti."
bra översikt över danska språkets historia, skillnader mellan danska och de andra skandinaviska språken och lite om danskt skriftspråk
Danska är det officiella språket i Danmark, på Grönland och Färöarna.
Både Grönland och Färöarna har också sina egna språk, som de flesta invånare
talar. Danska används i officiella sammanhang och i skolorna sker
undervisningen på danska. Omkring 5,3 miljoner människor talar danska i Danmark,
på Grönland och Färöarna, och i Tyskland, söder om den dansk-tyska gränsen,
finns det cirka 20 000 med danska som modersmål.
I isländska skolor är danskan det andra främmande
språket som lärs ut. Målet med detta är att säkra kommunikationen med de
skandinaviska länderna.
Man kan inte påstå att danskan är världens vackraste språk. Det är faktiskt så,
att många utlänningar tycker att det låter ganska roligt, vilket ger språket
ett visst underhållningsvärde. Utlänningar beskriver danskan som monoton och
släpig, och många säger att danskarna talar som om de hade en het potatis i
munnen. Men självklart tycker danskarna själva att deras språk är både vackert
och charmigt, även om de är medvetna om att det kan vara väldigt svårt för
andra att lära sig danska. Just därför tycker många danskar att det är roligt
att testa utlänningar med satsen “Rødgrød med fløde”. De vet att utlänningar
inte kan uttala den. Så om du kommer till Danmark kan du känna dig säker på att
bli utsatt för detta test.
Danskan karakteriseras som ett mycket platt språk,
och emellanåt har man påstått att människor från platta länder talar platt. Vad
gäller Danmark och danskan så kan det mycket väl vara sant; Danmarks högsta
punkt är bara 176 meter hög.
Nationalencyklopedin
I Sydslesvig söder om gränsen mot Tyskland har uppemot 50
000 personer danska som sitt andra eller första språk, på 60-talet förskolor var det ca
50 st mindre folkskolor, ett gymnasium och en daglig tidning där det danskspråkiga. På Färöarna och Grönland är danskan sidoställd med de inhemska
språken som officiellt språk, och danska är obligatoriskt ämne i skolorna,men
inte undervisningsspråk.
På Island var danska det första* främmande språket i skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i Nordamerika, Australien och Argentina.
På Island var danska det första* främmande språket i skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i Nordamerika, Australien och Argentina.
* Idag är danska det andra främmande språket
Danska språket
Det danska språket har under de sista 50-70 åren blivit svårare att
förstå, för svenskar på
grund av uttalsförändringar i språket. Och det är svårt för
danska generationer att
förstå varandra. I texter är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas
mot att uttalas mer
textlikt, vilket inte danskan gör.
Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt.
tisdag 15 maj 2012
Nationalencyklopedin:
"Nationalspråk i Danmark och modersmål för flertalet danska
medborgare. I söder om gränsen mot Tyskland har dessutom upp mot 50
000 personer danska som sitt andra eller första språket kom på 60-tal förskolor, ca
50 mindre folkskolor, ett gymnasium och en daglig tidning är där
danskspråkiga.På Färöarna och Grönland är danskan sidoställd med de inhemska
språken som officiellt språk, och danska är obligatoriskt ämne i skolorna (men
inte undervisningsspråk). På Island var danska det första* främmande språket i
skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i
Nordamerika, Australien och Argentina.
* Idag är danska det andra främmande språket
Lite fakta
Danska har under de sista 50-70 åren blivit svårare att
förstå för svenskar på
grund av uttalets förändringar i språket. Det är svårt för
danska generationer att
förstå varandra.
I texter är inte skillnaderna lika stora. Svenskan utvecklas
mot att uttalas mer
textlikt, vilket inte danskan gör.
Danskan har en egenhet som kallas stød, en slags inbromsning
som har samma fonetiska, som ljudmässiga, funktion som vår
accent, se skillnad
på anden-anden, stegen-stegen, tomten-tomten.
Precis som i Sverige talar få personer utpräglad dialekt.
Danska talas också på Färöarna och Grönland.
onsdag 9 maj 2012
Stavningsreformen efter andra världskriget
I den stora stavningsformen som skedde 1948
infördes bokstaven "å" mot "aa" (med å-uttal) i orden byttes
då i allmänhet ut mot "å".
Den tidigare danska stavningen av å-ljudet
med två a-n, "aa", gör att till exempel stadsnamnet "Århus"
stavas Aarhus på äldre kartor. Kommunen i Ålborg har officiellt
valt att fortsätta att skriva stadsnamnet enligt äldre traditioner och skriver
således fortfarande stadens namn som Aalborg. Från 1 januari 2011
stavas Aarhus igen officielt med "aa", vilket förklaras som en
internationalisering av namnet.
Samtidigt slutade man skriva andra
substantiv än egennamn med stor bokstav; tidigare hade alla dessa liksom
i tyskan skrivits med
inledandeversaler. "Den gamle Fabrik" skrevs efter 1948 "Den gamle
fabrik".
Historia
Under 1500-talet knytes Danmarks fasta och är samman och domineras alltmer av Själland och Köpenhamn. Det blir detta området som driver språkutvecklingen och danskan blir mer enhetlig, delvis på grund
av Kristian lll:s bibel år 1550 och den Danske Lov år 1683.
Vid 1700- och 1800-talen trycks latinet
och tyskan tillbaka och betraktas mer som överklasspråk. Danskan visar genom
flera litterära verk. Under H. C. Andersens tid är danskan så
dominant att den även påverkar svenskan i form av danska lånord.
Under 1900-talet sker en snabb
uttalsförändring som distanserar danskan från svenskan mer än tidigare.
Utmärkande för denna utveckling är bland annat de försvagade slutstavelserna
och kraftiga friativor efter betonad vokal. Dessutom blir det tidigare öppna a-et
mer ä-likt, något som är tydligt då man jämför modern danska med en
dansk film från 1960-talet. Uttalsutvecklingen har lett till att det idag är
stor skillnad mellan skriftspråk och talspråk. En utveckling som skiljer
danskan från de nordiska grannländerna är dialekternas borttynande och
riksdanskans genomslagskraft. Urbanisering och utvecklade kommunikationer, de
korta avstånden och den geografiskt lilla ytan samt avsaknad av annat större
socio-ekonomiskt centrum än Köpenhamn anses vara förklaringar till varför
dialekterna håller på att dö ut helt.
tisdag 8 maj 2012
Grammatik och stavning
Svenskan och Danskan har
förhållandevis ganska små skillnader i grammatiskt. En skillnad ligger i stavningen av
böjningsformerna.Den standarddanska har, precis som standardnorskan, uteslutande e som
vokal i böjningsformerna, medan svenskan kan ha a, e, i, o, u eller
ingen vokal alls.
Detta gäller både
Substantiv kvinna = kvinde, kvinnor,kvinder, hästar = heste.
Verb dansa = danse, druckit = drukket.
Adjektiv breda = brede, bredare = bredere, bäste vän =bedste ven.
Dessutom har sammansatta substantiv som på svenska är oregelbundna endast
vokalen e kvinno = kvinde, gatu = gade.
Avsaknad av
pluraländelse hos neutrala substantiv, vilket är vanligt i svenskan (ett
hus, flera hus) är ovanligare i danskan, men förekommer (et år, flere år).
Skillnader i syntax och
ordföljd finns också, men de är få, till exempel "Ih, hvor er det
smukt" ('Å vad det är vackert') och "tage maden frem" ('ta fram
maten').
Dilekterna
När det var tidigt medeltid blev Danmark, en stormakt och med nära anknytning till kontinenten förlades dom danska dialekterna snabbare än dom svenska. Framför allt i Jylland och dom danska öarna, som snabbt färdades i viss mån även Skåne och Bornholm.
De betonade stavelsens får mer tryck och det är nu som den dansa så kakartistiska stöten uppstår. Dom obetonade ändelserna börjar nu stavas -e och -æ eller så försvinner dom helt som på Jylland P, t och k börjas uttalas tonande mellan vokalerna.
Senare under medeltiden turn 1350-1500 fortsätter latin att utöva inflytande på danskan. Och med hansan och de många tyskar som hade bosatt sig i Danmark ärvs nu danskan en del ändelser från tyskan som: -bar, -eri och -het m.fl.
De betonade stavelsens får mer tryck och det är nu som den dansa så kakartistiska stöten uppstår. Dom obetonade ändelserna börjar nu stavas -e och -æ eller så försvinner dom helt som på Jylland P, t och k börjas uttalas tonande mellan vokalerna.
Senare under medeltiden turn 1350-1500 fortsätter latin att utöva inflytande på danskan. Och med hansan och de många tyskar som hade bosatt sig i Danmark ärvs nu danskan en del ändelser från tyskan som: -bar, -eri och -het m.fl.
måndag 7 maj 2012
Fakta
Under
tidig medeltid blev Danmark en stormakt och med sin nära anknytning till
kontinenten förändrades de danska dialekterna snabbare än de svenska.
Framförallt Jylland och de danska öarna förändrades snabbt, men även
Skåne och Bornholm. De betonade stavelserna får mer tryck och det är nu som den
för danska så karakteristiska stöten uppstår.
De obetonade ändelserna börjar nu stavas -e
och -æ eller försvinner helt som på Jylland. P, t och k börjar uttalas tonande
mellan vokaler.
Senare under medeltiden
(1350-1500) fortsätter latin att utöva inflytande på danskan. Och med hansan
och de många tyskar som bodde i Danmark ärver nu danskan en del ändelser från
tyskan: -bar, -eri och -het m.fl.
Under 1500-talet knyts Danmark
fastare samman.
Under
1500-talet knyts Danmark fastare samman och domineras alltmer av Själland och
Köpenhamn. Det blir detta område som driver språkutvecklingen och danskan blir
mer enhetlig, delvis på grund av Kristian III bibel (1550) och den Danske Lov
(1683).
Vid 1700- och 1800-talen
trycks latinet och tyskan tillbaka och betraktas mer som överklasspråk. Danskan
visar genom flera litterära verk.
1900-talet
sker en snabb uttalsförändring som distanserar danskan från svenskan mer än
tidigare. Utmärkande för denna utveckling är bland annat de försvagade
slutstavelserna och kraftiga frikativor efter betonad vokal. Dessutom blir det tidigare
öppna a-et mer ä-likt, något som är tydligt då man jämför modern danska.
Talet och Dialekten
Det östnordiska språket tillhör bland annat Danskan, som besläktat nära med svenskan och norskan. Det är svårt att förstå talande danska men är mycket lättare att läsa då 90% av orden påminner om svenskan och norskan, av den snabba uttals utvecklingen som danskan haft under 1900-talet.
Det östnordiska språket danskan som är facto national språket i Danmark och är modersmål för andra danskar.De danska medborgarna som är bosatta på Färöarna och Grönland, är det endast ca 10-15% som har modersmålet danska,med resten har danska som andra språk.
Det finns ca 50 000 st personer i Sydslesvig i Tyskland, där det har status som minoritetsspråk. Det finns måna dialekter i i danskan, det märks tydlig vilken del av Danmark en dansk talande personer är i från.
I England kom tungmålet av danskan att påverka den framväxande engelskan i så hög grad, att modern engelskan har många ord som är ursprung i skandinaviska.
Språket under vikingatiden har blivit känt från runskrifter och av den anledningen oftast kallas rundanska. Vid slutet av kirstnandets i vikingatidenfick rundanskan låneord från söderifrån och så småningom kom latinska alfabetet att användas.
På Färöarna talade de tidigare Gøtudanska, det är en variant med danska med färöiska uttalet.
Danskan har utvecklats från det gemensamma nordiska språket urnordiska, som talades fram till vikingatiden i nuvarande Norge, Sverige och Danska. Under vikingatiden utvecklades dialektskillnader inom urnordiska, och danernas tungomål dominerade i de av vikingarna i västerled och ockuperande områdena, som på Grönland, Island, Färöarna, Normandie och Danelagen i England.
Den officiellt
erkända dansk riksspråket, som man använder i TV, radio och i skola heter riksdanska. Uttalet av riksdanska ligger
nära de dialekter som talas på Själlänska dialekter och lite av gammalskånska/bornholmska.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)