Svenskan och Danskan har
förhållandevis ganska små skillnader i grammatiskt. En skillnad ligger i stavningen av
böjningsformerna.Den standarddanska har, precis som standardnorskan, uteslutande e som
vokal i böjningsformerna, medan svenskan kan ha a, e, i, o, u eller
ingen vokal alls.
Detta gäller både
Substantiv kvinna = kvinde, kvinnor,kvinder, hästar = heste.
Verb dansa = danse, druckit = drukket.
Adjektiv breda = brede, bredare = bredere, bäste vän =bedste ven.
Dessutom har sammansatta substantiv som på svenska är oregelbundna endast
vokalen e kvinno = kvinde, gatu = gade.
Avsaknad av
pluraländelse hos neutrala substantiv, vilket är vanligt i svenskan (ett
hus, flera hus) är ovanligare i danskan, men förekommer (et år, flere år).
Skillnader i syntax och
ordföljd finns också, men de är få, till exempel "Ih, hvor er det
smukt" ('Å vad det är vackert') och "tage maden frem" ('ta fram
maten').
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar